Hermes Trismegistos del 2

Kort resume över föregående blogginlägg:

  1. Magi och vetenskap är besläktade utifrån ett idéhistoriskt perspektiv.
  2. Johan gillar pyramider och pseudovetenskap.
  3. Johan gillar personer med konstiga namn.

Hermes Trismegistos

Hur kom det sig att jag började tänka på Hermes Trismegistos. Jo, jag läser med stor behållning boken Nattvardens hemlighet av Javier Sierra. I likhet med många andra böcker så handlar den om att kristendomen blivit förvanskad och egentligen är det så att kyrkan är ond osv. Men den är välskriven och den tar i en kort passus upp Hermes Trismegistos. Min hjärna påminde mig om att jag läst något om honom förr och att det var i samband med kursen Myt, Magi och Ockultism (se föregående bloggpost). På Wikipedia står det följande:

Hermes Trismegistos, en sengrekisk benämning för den egyptiske guden Thot, som grekerna identifierade med sin egen gud Hermes.[1]

Hermes Trismegistos betraktades som allt mänskiligt vetandes upphov, och gällde som författare av de Hermetiska skrifterna , en omfångsrik, senantik litteratur med astroligiskt, medicinskt, alkemistiskt, magiskt och i synnerhet religiöst-filosofiskt innehåll, röjande släktskap med gnosticismen.

Av dessa skrifter, som spelade en avgörande roll i medeltidens mystik, är åtskilliga bevarade på grekiska, latin eller arabiska.”

Hermetismen som kom av detta grundade mycket av sitt tänkande på en skrift som heter   Corpus Hermeticum och sågs som en källa till uråldrig kunskap där Hermes Trismegistos  var en dialogpartner i skriften. Med tiden kom forskarna fram till att skriften var tillkommen efter vår tideräknings början och således inte var så uråldrig den gav sken, men fortsatte att vara en grund för ex. alkemi (se nästa bloggpost).

När jag läste Nattvardens hemlighet så föll mycket på plats. Min fascination av Da Vinci-koder, pyramider etc. kommer av min egen längtan att förstå och ha kunskap om saker. Jag vill veta hur det funkar helt enkelt. Jag vill att Eva Funcks superkoll går igenom världshistorien och berättar för mig steg för steg guds plan i detta. På många sätt är jag likt en gnostiker som strävar efter kunskapen. Snart har jag lyckats placera mig själv i alla de kätterska bås som kyrkan definierat.

Hur var det med Adam och Eva egentligen? Om vi läser från 1 Mos 3:1.

1 Ormen var listigare än alla vilda djur som Herren Gud hade gjort. Han sade till kvinnan. ”Sade Gud verkligan att ni inte skulle äta från någon av träden i trädgården?” 2 Kvinnan svarade ormen: ”Jo, vi får äta från träden i trädgården, 3 men om frukten på trädet i mitten av trädgården sade Gud: ’Ät inte från den och rör inte vid den så att ni inte dör’.” 4 Men ormen sade till kvinnan: ”Ni kommer verkligen inte dö! 5 För Gud vet att när ni ätit av den, öppnas era ögon och ni ska bli som gudar – känner till gott och ont.” 6 Kvinnan såg att trädet var gott att äta och att det var ljuvligt att se på, och att det var åtråvärt eftersom det gav insikt. Så hon tog från trädet och åt, och gav även till sin man som var med henne, och så åt han. 7 Då öppnades bådas ögon och de insåg att de var nakna. Då flätade de ihop fikonlöv och gjorde höftskynken åt sig.

Källa: http://wiki.fribibel.se/index.php/Första_Moseboken

Låter ganska bekant på något sätt. Sanningen som alkemister m.f.l. söker kanske är så enkel att de upplever sig nakna. I 1 Korintierbrevet 1:18 står det

18 Ty ordet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men en Guds kraft för oss som räddas. 19 Ty det står skrivet: Jag bryter ner de visas vishet. De förnuftigas förnuft gör jag om intet

Källa: http://wiki.fribibel.se/index.php/Första_Korinthierbrevet

Mitt sökande genom livet har funnit ett svar, även det ibland kan kännas otillfredsställande att inte få detaljerade svar på alla mina frågor. Ibland kan svaren som jag får kännas för enkla.

 

Hermes Trismegistos

Mina förakademiska studier började med en bok om Egyptens pyramider. Där fanns en karta över de största och mest välkända pyramiderna i Egypten. Kanske inspirerad av något jag läst eller hört så fascinerades jag av dels deras utformning men även av deras storlek och mått. Talmystik har alltid intresserat mig och jag befinner mig i gott sällskap med en mängd olika människor, där vi har kineser som är besatta av siffran åtta (八 pinyin bā) eftersom den låter som ordet välgång (發 pinyin fā), vi har aposteln Johannes med sitt 666 (eg. 616), vi har judiska kabbalister, bibelkoden – länk, kristna pyramidnumerologer – länk. Listan kan bli väldigt lång och innehållsrik. Kort sagt siffror fascinerar och särskilt siffror som till synes verkar ha ett samband.

Nu till min första universitetskurs. Den hette och heter fortfarande Myt, Magi och Ockultism. Say what! Ska en präst verkligen hålla på med magi och ockultism kanske vän av ordning undrar! Det var verkligen en uppenbarelse i dess rätta bemärkelse på många olika sätt. Först av allt att jag klarade av kursen gjorde att jag senare vågade göra högskoleprovet med gott resultat, vågade söka kurser på universitetet för att 100+ hp senare våga söka till Johannelund och läsa till präst. Det är på ett sätt grunden till att jag är där jag är. Kursen i sig gick igenom olika sätt som vi har tänkt på magi och ockultism. Några av ögonöppnarna ska jag dela med mig av.

Magi och vetenskap

Idag sätter vi motsatstecken mellan magi och vetenskap. Vetenskap är en rationell metod där vi genom experiment (ibland) kan verifiera teorier och falsifiera teorier. En ständig progression i tänkande och förståelse. Olika vetenskaper behandlar olika ämnesområden. Det finns ett sökande efter att förena vetenskaper och hitta teorier som går att applicera på många olika delar av vetenskapen. Där finns tjusningen i att nu ha hittat Higgs Boson (gudspartikeln) som kan ge nycklar till fortsatt forskning och som verifierat vissa teorier.

Om vi lämnar nutidens forskning och backar 3500år och reser till nutidens Kina så utövade man spådomar på ett mycket konkret sätt. Även där utförde man försök, man skrev ned en frågeställning på ett sköldpaddsskal, slängde det i elden, analyserade sprickorna, sen inväntande man för att se svaret på frågan, skrev ned detta på skalet. På så sätt har man en förenklad metod för vetenskapligt tänkande. I det babyloniska riket finns liknande berättelser. Vi människor verkar ha en grundläggande förståelse för vetenskap även om man som i fallet med sköldpaddsskalen inte analyserade rätt säker. Eller snarare att man inte ställde frågor till rätt källa. Man hittade helt enkelt samband som inte fanns (som jag och pyramiderna). Sir Isaac Newton var en annan vetenskapsman som av många fått epitetet ”den sista magikern”. Utan tvekan var han en person med skarpt sinne för vetenskap och gjorde många betydande framsteg inom bl.a. optik, gravitation m.m. Kanske mest känd för sitt äpple (Apple?).  Samtidigt var han fascinerad av alkemi. Hur kan man både vara alkemist och vetenskapsman?

Jag tror det som jag lärde mig på min universitetskurs var att den djupa längtan efter kunskap och förståelse kan yttra sig på olika sätt hos olika människor och att vetenskap och magi som metod inte behöver vara så långt från varandra när man ser saken ur ett idéhistoriskt perspektiv. Vill man läsa mer om ”den siste magikern” så rekommenderar jag boken ”The Last Sorcerer” av Michale White, t.o.m. Simon Singh gillar den, då måste den vara bra. Hur blev det med Hermes Trismegistos? Läs mer om honom i nästa inlägg då jag fortsätter min expose över Myt, Magi och Ockultism.

Bild från: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hermes_mercurius_trismegistus_siena_cathedral.jpg