Kan inte riktigt släppa Star Trek

Jag är ingen trekkie.
Men jag kan inte släppa Star Trek ändå.
Just nu läser jag en kurs i församlingsutveckling, vilket är mycket intressant eftersom det kombinerar många av mina favoritämnen som teologi, sociologi, psykologi m.m.
Kursen läser jag dels för att det är ett intressant ämne, men också som ett sätt att förbereda mig inför framtiden.
Star Trek passar in så fint i mitt tänkande om en församling.
Först av allt själva introt.

Det uttrycker detta med resa eller ännu hellre pilgrimsfärd så bra.
Att få utforska nya världar.
Att få ge sig ut på en unik resa.
Känns inte det lockande.

En annan aspekt av Star Trek är just sammansättningen av de som styr skeppet.
De är olika individer från olika delar av jorden med olika uppgifter och kunskaper.
Gene Roddenberry som var med och skapade tv-serien skriver så här om en av anledningarna till att tv-serien blev så stor.

We believed that the often
ridiculed mass audience is sick of this world’s petty nationalism and all it’s old
ways and old hatreds, and that people are not only willing but anxious to think
beyond most petty beliefs that have for so long kept mankind divided. […]The whole show was an attempt to say that humanity will reach maturity and wisdom on the day that it begins not just to tolerate, but to take a special delight in
differences in ideas and differences in life forms. We tried to say that the worst
possible thing that can happen to all of us is for the future to somehow press us
into a common mould, where we begin to act and talk and look and think alike. If
we cannot learn to actually enjoy those small differences, take a positive delight in
those small differences between our own kind, here on this planet, then we do not
deserve to go out into space and meet the diversity that is almost certainly out
there. And I think that this is what people responded to.

Alltså att vårt gamla nationalistiska tänkande ska försvinna. Att vi ska släppa det gamla revirpinkandet och se att vi alla hör ihop. I Nya Testamentets syn på de kristna står det så här.

Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.
Gal 3:28

Vidare skriver Roddenberry om att vi i framtiden inte ska olikheter som ett problem utan vara glada över att vi alla är olika. 1 Korintierbrevet uttrycker om olika gåvor från Gud på detta sätt.

Ni utgör Kristi kropp och är var för sig delar av den. I sin församling har Gud gjort några till apostlar, andra till profeter, andra till lärare; åt några har han gett gåvan att göra under, att bota sjuka, att hjälpa, att styra, att tala olika slags tungotal. Kan alla vara apostlar? Eller profeter? Eller lärare? Kan alla göra under? Eller bota sjuka? Kan alla tala med tungor eller tolka sådant tal? Nej, men sök vinna de nådegåvor som är störst. Och då skall jag visa er en väg som är överlägsen alla andra.
1 Kor 11:27

Läs mer om Roddenberrys tankar om Star Trek här: http://www.niatu.net/transfictiontrek/download/gene-roddenberry-st-philosophy.pdf

Kort sagt, min vision om en församling är att den ska bestå av olika människor, med olika erfarenheter och att vi ska inse att vi gör en häftig resa tillsammans i det (pirat)skepp som kallas för kyrkan.

To Boldy go where no one has gone before.

Till sist är det viktigt att komma ihåg att ha kul också. Gud skapade oss med humor, varför skulle vi annars gilla Monthy Python & Star Trek?